Är ljusgrönt en herrgårdsfärg?

Vi har ett litet torp i norra Småland vars undantagstuga vi har återställt till brukbart skick. Rummen har vi målat i olika kulörer, kimrök, umbror, ockrafärger och t o m engelskt rött. Nu skulle vi vilja ha ytterligare en färg och då gärna ljusgrönt, men vi är tveksamma på färgen. Vi har använt grönoxid – är det ett bra val? Är ljusgrönt mer en ”herrgårdsfärg”? Sedan undrar vi över dörrarna, förmodligen tillkom de i samband med att huset flyttades hit. De är alltså det senaste tillskottet i huset. Jag tycker det är rimligt att behålla dem trots att de ser väldigt modernt fabrikstillverkade ut. De är ju i alla fall tillverkade för just den plats de sitter på. Men färgsättningen är konstig. Det är det enda i huset som har dessa bruna ramar. Kan jag måla över men en tunn linoljefärg?
Karin



Vilket spännande ställe! Och förvandlingen av spisen är som rena askungesagan! Det är verkligen ett jättejobb som ni gjort, och det resultat du visar på bilderna måste väl ändå kännas som ni fått en verklig belöning?!
Den ljusgröna kulören, som jag snarare skulle kalla ljust kromoxidgrön, finns i både ”slott och koja” under 1800-talets första hälft. Det som möjligen kan kännas lite främmande är att just enfärgat var mer vanligt i finare miljöer, medan bönderna gärna fläskade på med häftigt schablonmåleri vid den här tiden. Den lite ”högtidliga” känslan kommer alltså mest av att väggarna är enfärgade. Less is more, skulle vi säga i dag.
Om du har för avsikt att bygga upp en ny hembygdsgård, eller ett museum, bör du nog tänka dig för. Då är enfärgat kanske inte helt ok, men det enda som i det fallet skulle kunna vara ok vore i så fall att kopiera den gamla färgsättningen – och den berättar du ingenting om. Frågar du mig – och du inte har direkt museala ambitioner – så tycker jag att ni gått rätt väg. Ni har valt en färgkvalitet som går att måla över – eller använda som grund för en framtida schablonmålning - och ni har valt kulörer som harmonierar med gammal tradition i vid bemärkelse. Och ni har säkert också räddat gamla kakor av lerklining och tapetprover för framtiden. Eller hur?! Då har ni tagit ert ansvar och kan njuta fullt och med jättegott samvete över det vackra rum ni skapat. Och vi läsare som själva drömmer om gröna väggar hemma hos oss är nu själva gröna av avund!
När det gäller dörrarna är jag också inne på samma linje som ni. Självklart skall ni behålla dörrarna. Ett utbyte skulle, även om ni hittar gamla handhyvlade dörrar, ändå få 2011 som datering. Och då är maskinhyvlade dörrar från omkring 1900 trots allt minst 100 år äldre. Och från huset.
Om färgsättningen vågar jag inte ha så många åsikter, för på bild ser det nämligen väldigt vackert och intressant ut med de bruna kanterna. Precis den detalj som gör att rummet inte blir en ”standardtorpdröm” à la 2010-tal. Mitt råd alltså: Spar dörrarna som de är! Men vill du ändå måla över dem – använd äkta linoljefärg – så kan framtidens torpare återställa dem! Det är just den möjligheten som gör att det känns så kul att jobba med traditionella byggnadsmaterial – man förstör inte för framtiden och det blir aldrig ”för sent” att vända tillbaka.
Annons Pil ner


Annons Pil upp

Vilket tak skall vi välja?

Vi har ett hus byggt 1912. Det är 25 m långt och 8 m brett och ligger ensamt på landet utanför Höganäs. Här blåser det friskt med salta vindar. På taket ligger eternitplattor som är delvis trasiga och allmänt spröda och vi bedömer att taket behöver bytas. Vilken typ av tak skall vi lägga? Vi har funderat på plåt, kan det bli snyggt?

Övervåningen är inredd men känns relativt mörk trots ett stort panoramafönster på västra gaveln. Vi vill gärna komplettera med takkupor åt båda norr och söder. Hur skall dessa se ut? Huset totalrenoverades 1974. Tegelfasaden är slammad och målad med silikatfärg.
Patrik Hankers, Höganäs

 

Hur gör vi vår lada?

Vi köpte under 2006 ett underbart torp i Småland nära Hyltebruk. Huset var då en liten enkel stuga från 1940-talet, då det ursprungliga huset - en parstuga - brann ner. Den tidigare ägaren hade inte råd att återuppbygga huset i dess fulla storlek. Stommen är byggd i stående timmer med stående panel på utsidan. Förutom huvudbyggnaden fanns det en liten bod på tomten.

Vi har utökat gården med en gäststuga (2007) och byggt ut huvudbyggnaden till i stort sett originalstorlek (2009). Eftersom huset inte var äldre än 1940-tal tillät vi oss göra en del nytolkningar, men enligt den lokala traditionen, som våra skickliga lokala hantverkare var väldigt bra på att ge råd om. Till exempel fick fasaden på utbyggnaden panel i tre olika bredder vilket ger en känsla av den befintliga fasaden. Utom de fem små kuporna och den glasade fasaden på andra våningen (en kompromiss mellan inredning och exteriör) liknar det nya huset väldigt mycket det ursprungliga före branden på 1940-talet, säger våra grannar. Huset förlängdes med 5 meter och andra våningen höjdes nästan 40 cm för att skapa utrymme för isolering.

Vi funderar nu på att komplettera torpmiljön med en lada, men söker inspiration för hur byggnaden ska dimensioneras och placeras. Skall den i storlek vara en kopia av gäststugan, eller bör den ha egna dimensioner? Vi har ofta sett att lador är relativt höga, men en stor lada kan lätt verka alltför dominerande här, eftersom byggnaderna är så nära varandra. Ska vi försöka efterlikna andra byggnader eller ska vi söka ett helt annorlunda uttryck? Bör fönstren ha vita foder, eller i grönt, som i lilla stugan?
Det finns en stenmur som är skyddad och kan därför inte flyttas. Vi överväger därför använda den yttre stenen som hörnstenen till ladan, vilket begränsar flexibiliteten när det gäller läge. Genom att placera en lada som en tredje byggnad i en hästskoform, får vi en avskärmning till den lilla stigen som leder ner till en sjö där det på sommaren är lite trafik. Ladan bör organiseras som ett stort rum och användas för ved, brädor, kajak och trädgårdsmöbler etc.
Funderar vi rätt eller bör vi söka en helt annan lösning?

Jacob Büchler


Just nu 74 objekt