Fukt i källaren

Vi har en högt älskad gammal gård i Bohuslän daterad till 1880 men troligen påbyggd på ett ännu äldre hus. Nu har vi renoverat huset till en riktig pärla men har problem med fukt i källaren. Huset är ett timmerhus som byggts på en stenkällare. Under halva huset är det ståhöjd i källaren och cementgolv gjutet direkt på jorden, andra hälften är krypgrund med jordgolv. Fukthalten ligger på 70 - 85 % och trävirket i källaren är delvis angripet av trägnagare. I övrigt är timret helt friskt. Fukten stiger uppåt och när vi isolerade vinden och dessutom stängde av värmen fick vi problem med svartmögel runt fönstren på övervåningen trots att vi satt ventiler i båda gavelväggarna. Vi har blivit rekommenderade sorbtionsavfuktare i källaren och att stänga alla ventiler. Men stengrunden är inte tät, speciellt mot husets grundsyll är det stora glipor. Hur gör vi? Tätar med kalkbruk men det verkar svårt att få det tätt? Fogskum skulle ju vara enkelt men det känns inte bra.
Gerd

Svar
Huset är verkligen en pärla. Det tycks vara originalmur i grunden. Denna är en cirka en meter tjock naturstensgrund i kallmursteknik. Hur denna typ av källare fungerar skrev jag mycket ingående om i Gård&Torp nr. 7/2008.
Du menar med all säkerhet inte en fukthalt om 70 - 85 %. Det skulle innebära att källarens rymd skulle vara till 70 - 85 % fylld med vatten. Det du menar är fuktkvot, alltså mängden vatten som luften innehåller, i förhållande till den mängd vatten som luften maximalt kan innehålla vid aktuell temperatur. Varmare luft kan innehålla mer vatten än kall luft. Så ditt värde behöver inte vara oroande. Viktigt är att temperaturväxlingarna under dygnet och året är långsamma. Alltför snabba växlingar kan innebära att vattnet i luften kan kondensera på byggnadsdelarna. Detta är sannolikt vad som hänt på vinden. Inte trots att ni satt ventiler i gavelväggarna, utan på grund av att ni satt ventilerna. Ventilerna påskyndar nedkylningen på kvällen vilket leder till att det kan bildas kondens, som sedan blir en bra miljö för påväxt. Fukten kommer inte från källaren, den kommer delvis genom läckor i vindsbjälklaget men framför allt genom ventilerna. På dagarna då det är varmt ute innehåller luften mer vatten än på natten. Den fuktiga luften kommer in genom ventilerna och kondenserar på natten. Prova att stänga ventilerna så tror jag att det blir bättre.
Samma principer gäller stengrunden. Är den alltför otät eller med för mycket ventilation kan det skapa problem. Täta grunden och stäng ventilerna, framför allt på vintern, för att få ett jämnare klimat i källaren. Då kan du strunta i avfuktare, oavsett vilken typ. Huset har ju ändå stått i över 100 år, så varför krångla till det nu. Fogskum är väl inte bra, varken i nya eller gamla hus. Ett vanligt K/C-bruk där, och om, det behövs. Småhål och sprickor kan ju vara bra att täta, men mest mot möss. Så krångla inte till det alltför mycket.
Text: Ove Kummel
Annons Pil ner


Annons Pil upp

Vilket tak skall vi välja?

Vi har ett hus byggt 1912. Det är 25 m långt och 8 m brett och ligger ensamt på landet utanför Höganäs. Här blåser det friskt med salta vindar. På taket ligger eternitplattor som är delvis trasiga och allmänt spröda och vi bedömer att taket behöver bytas. Vilken typ av tak skall vi lägga? Vi har funderat på plåt, kan det bli snyggt?

Övervåningen är inredd men känns relativt mörk trots ett stort panoramafönster på västra gaveln. Vi vill gärna komplettera med takkupor åt båda norr och söder. Hur skall dessa se ut? Huset totalrenoverades 1974. Tegelfasaden är slammad och målad med silikatfärg.
Patrik Hankers, Höganäs

 

Annons Pil ner

Annons Pil upp

Hur gör vi vår lada?

Vi köpte under 2006 ett underbart torp i Småland nära Hyltebruk. Huset var då en liten enkel stuga från 1940-talet, då det ursprungliga huset - en parstuga - brann ner. Den tidigare ägaren hade inte råd att återuppbygga huset i dess fulla storlek. Stommen är byggd i stående timmer med stående panel på utsidan. Förutom huvudbyggnaden fanns det en liten bod på tomten.

Vi har utökat gården med en gäststuga (2007) och byggt ut huvudbyggnaden till i stort sett originalstorlek (2009). Eftersom huset inte var äldre än 1940-tal tillät vi oss göra en del nytolkningar, men enligt den lokala traditionen, som våra skickliga lokala hantverkare var väldigt bra på att ge råd om. Till exempel fick fasaden på utbyggnaden panel i tre olika bredder vilket ger en känsla av den befintliga fasaden. Utom de fem små kuporna och den glasade fasaden på andra våningen (en kompromiss mellan inredning och exteriör) liknar det nya huset väldigt mycket det ursprungliga före branden på 1940-talet, säger våra grannar. Huset förlängdes med 5 meter och andra våningen höjdes nästan 40 cm för att skapa utrymme för isolering.

Vi funderar nu på att komplettera torpmiljön med en lada, men söker inspiration för hur byggnaden ska dimensioneras och placeras. Skall den i storlek vara en kopia av gäststugan, eller bör den ha egna dimensioner? Vi har ofta sett att lador är relativt höga, men en stor lada kan lätt verka alltför dominerande här, eftersom byggnaderna är så nära varandra. Ska vi försöka efterlikna andra byggnader eller ska vi söka ett helt annorlunda uttryck? Bör fönstren ha vita foder, eller i grönt, som i lilla stugan?
Det finns en stenmur som är skyddad och kan därför inte flyttas. Vi överväger därför använda den yttre stenen som hörnstenen till ladan, vilket begränsar flexibiliteten när det gäller läge. Genom att placera en lada som en tredje byggnad i en hästskoform, får vi en avskärmning till den lilla stigen som leder ner till en sjö där det på sommaren är lite trafik. Ladan bör organiseras som ett stort rum och användas för ved, brädor, kajak och trädgårdsmöbler etc.
Funderar vi rätt eller bör vi söka en helt annan lösning?

Jacob Büchler


Just nu 94 objekt