Kan jag rekonstruera spisen?
Jag köpte för ett par år sen ett hus från 1843 i Eda kommun. I huset finns en speciell murstock, som är ca 8 kvm i botten. Murstocken ligger mitt i huset med bakugn, gjutjärnsspis och öppen spis i köket samt vedugn i kammaren. Skorstenen har tre rökgångar nere, alla med spjäll i andra våningen, styrda med ståltråd nedifrån.
I stora rummet har det varit en konstruktion som är nedriven. Denna önskar jag rekonstruera, men behöver hjälp. Rester av konstruktionen, som en murare kallade kistspis, är synlig. Till vänster på bilden ses resterna av den ursprungliga rökgången, med ”ingång” nere till höger och så snirklande uppåt och efterhand inåt mot den stora rökgången (nu delvis igenmurad) från den öppna spisen som har befunnit sig på höger sida. Har museet ritningar eller bilder som viser hur den ursprungliga konstruktionen kan ha sett ut? Jag antar att man börjat elda i den öppna spisen och så, när det har blivit bra drag, har styrt rökens väg med spjäll så att den sedan har följt rökgången till vänster så att konstruktionen skulle fungera som en värmevägg.
Per-Olof
Svar
Jätteintressant projekt och du är bara att gratulera till din mur. En kistspis är bland det underbaraste man kan ha i ett gammalt hus. Modellen kommer från 1600- och 1700-talets cheminéer på kontinenten och blev vanliga som rumsspisar (inte köksspisar) hos allmogen på 1700-talet. Genom sin stora öppning sprider kistspisen strålningsvärme som ingen annan spis och du får en stor och imponerande brasa där du kan elda med nästan hur stor ved som helst. Fantastiskt praktiskt för den som till exempel inte orkar såga ner varenda träd till korta vedträn, utan kan istället slänga in hur stora stockar som helst på brasan. En varning dock: spjället måste vara stort. Det går inte med de lilleputtspjäll du hittar i byggvaruhandeln. Leta istället i byggnadsvårdsbutikerna efter så kallade storspjäll. Man räknar med att spjällöppningen måste vara minst 10-12% av storleken på spisöppningen, gärna större, annars ryker spisen in.
Mycket instruktiv bild du skickar med dessutom. Den visar hur röken slingrat sig ut till skorstenen och på vägen värmt upp muren så att värmen stannat kvar länge. Många tror att rök inte kan dra neråt, men det visar din bild. Den här finessen med slingrande rökgångar har inte alla fattat, utan brukar i stället racka ner på öppna spisar och säga att de inte är effektiva ur uppvärmningssynpunkt. Men det är de verkligen! Och till sist, mura helst med stortegel så att du automatiskt får de rätta gammaldags måtten. Helst gammalt tegel förstås med den sotiga slitna ytan in mot eldstaden.
Kistspisarna har varierat i utseende från trakt till trakt. Kolla med ditt länsmuseum så kan de tipsa dig om var du hittar en lokaltypisk modell att malla av. Titta också gärna i Sigurd Erixons standardverk ”Svensk byggnadskultur” (finns på biblioteken), som visar bilder på några lokala varianter.
Text: Göran Gudmundsson