Oljud i rörsystemet

Vi bor i Mölndal i ett gammalt hus sen 1912. Varje gång vi öppnar kranen, tvättmaskinen tar in vatten eller vi spolar i toaletten, varje gång något händer som har med vatten att göra, låter det så fruktansvärt illa! Det gurglar eller rapar i rören. Är de rostiga, eller ligger det något i dem? Det går inte att beskriva oljudet, men det blir mer och mer av det. Min man har tittat på det i källaren men får inte fram vad det kan vara och vad det kommer ifrån. Samtidigt säger han att en rörmokare aldrig kan lista ut vad det kan vara.
Lisa




SVAR:
Hej Lisa. Oljud i ett rörsystem kan ibland vara lite knepiga att lösa, men det går alltid att komma till rätta med. Anledningen till att det kan vara svårt att finna problemkällan är att ljudet fortplantar mycket lätt i systemet, vilket gör det svårt att avgöra var ifrån ljudet kommer. För att lösa problemet bör man utföra omvänd felsökning. Detta gör man genom att ta reda på vad som fungerar, istället för vad som inte fungerar. Rita upp en enkel skiss på rörsystemet. Börja ”rättsöka” från där vattnet kommer in i huset. Notera på skissen var det fungerar och vad som inte fungerar. Skilj på varmt och kallt vatten, men tänk på att det varma vattnet först är ”kallvatten” innan det passerat varmvattenberedaren. Tänk också på att till exempel en termostatblandare kopplar ihop kall- och varmvatten. Försök med detta i bakhuvudet att isolera problemet.

Den vanligaste orsaken till missljud är att det är någon backventil eller krankägla som orsakar ljudet. Då brukar det låta som det slår, durrar eller vibrerar i röret, eller som du kanske uttrycker det, rapar.

En backventil i ett rörsystem är till för att olika typer av vatten inte ska blandas, till exempel tappkallvatten, tappvarmvatten och värmeledningsvatten. Backventilen har alltid någon typ av membran, kägla eller liknande som bara släpper igenom vattnet åt ett håll. Det är detta membran/kägla som kan komma i svängning och orsaka missljud. I ett vanligt villasystem finns backventiler vanligast på följande ställen; där kallvattnet kommer in i varmvattenberedaren, vid påfyllningsventilen till värmesystemet och i termostatblandare (ej att förväxla med ettgreppsblandare). Det knepiga med det hela är att det kan vara backventilen i termostatblandaren som låter när du spolar i WC-stolen! Detta beror kortfattat på att om tryckförändringar mellan kall- och varmvatten uppstår, t ex genom en spolning, och termostatblandarens backventiler är dåliga, kommer vattnet att gå åt ”fel” håll i blandaren, med missljud som följd. Detta var framför allt vanligt på äldre termostatblandare av fabrikat Mora Armatur (MA) fram till början av 1990-talet. Konstruktionen på dessa är ändrade idag.

Det kan också vara en krankägla (s.k. kranpackning) i en kran eller tvågreppsblandare (med rattar) som orsakar oljudet genom att käglan vibrerar vid tappning. Detta kan man åtgärda genom att byta käglan och/eller bända isär skåran i käglans axeltapp (se bild) så att den sitter mer fixerad i kranbröstet.

En annan teori, om det gurglar i systemet, är att det kommit in luft i tappvattensystemet. Detta sker i kommunala system bara i samband med att ledningsarbeten utförts. Har man egen brunn och pump kan det dock uppstå lättare. Får att få in luft måste det dock vara ett läckage på sugsidan, d v s innan pumpen. Oftast har det då rostat hål i röret mellan brunnen och pumpen. På trycksidan kan luft i princip bara komma in om trycktanken (som är fylld med luft för att skapa ett jämnare tryck i systemet) läcker. Detta brukar dock försvinna ganska snart då luften efter ett tag tar slut.

Prova råden ovan och ta hjälp av en rörmokare! Alternativt kan du be din man att gå den femåriga grundutbildningen för VVS-montörer och sedan göra yrkesexamensprovet som är på fyra dagar. Det är en bra start. Alltid lär man sig något, det gjorde i alla fall jag…

[Alternativt sista stycke]
Prova råden ovan och ta hjälp av en rörmokare! Tänk om din man visste vad vi rörmokare vet om rörsystem i synnerhet och fruar i allmänhet...


Christer Nordemo
VVS-teknisk skribent (och f d Rörmokare)


Krankägla.JPG
Foto: Emma Nordemo [skall anges]
Annons Pil ner


Annons Pil upp

Vilket tak skall vi välja?

Vi har ett hus byggt 1912. Det är 25 m långt och 8 m brett och ligger ensamt på landet utanför Höganäs. Här blåser det friskt med salta vindar. På taket ligger eternitplattor som är delvis trasiga och allmänt spröda och vi bedömer att taket behöver bytas. Vilken typ av tak skall vi lägga? Vi har funderat på plåt, kan det bli snyggt?

Övervåningen är inredd men känns relativt mörk trots ett stort panoramafönster på västra gaveln. Vi vill gärna komplettera med takkupor åt båda norr och söder. Hur skall dessa se ut? Huset totalrenoverades 1974. Tegelfasaden är slammad och målad med silikatfärg.
Patrik Hankers, Höganäs

 

Annons Pil ner

Annons Pil upp

Hur gör vi vår lada?

Vi köpte under 2006 ett underbart torp i Småland nära Hyltebruk. Huset var då en liten enkel stuga från 1940-talet, då det ursprungliga huset - en parstuga - brann ner. Den tidigare ägaren hade inte råd att återuppbygga huset i dess fulla storlek. Stommen är byggd i stående timmer med stående panel på utsidan. Förutom huvudbyggnaden fanns det en liten bod på tomten.

Vi har utökat gården med en gäststuga (2007) och byggt ut huvudbyggnaden till i stort sett originalstorlek (2009). Eftersom huset inte var äldre än 1940-tal tillät vi oss göra en del nytolkningar, men enligt den lokala traditionen, som våra skickliga lokala hantverkare var väldigt bra på att ge råd om. Till exempel fick fasaden på utbyggnaden panel i tre olika bredder vilket ger en känsla av den befintliga fasaden. Utom de fem små kuporna och den glasade fasaden på andra våningen (en kompromiss mellan inredning och exteriör) liknar det nya huset väldigt mycket det ursprungliga före branden på 1940-talet, säger våra grannar. Huset förlängdes med 5 meter och andra våningen höjdes nästan 40 cm för att skapa utrymme för isolering.

Vi funderar nu på att komplettera torpmiljön med en lada, men söker inspiration för hur byggnaden ska dimensioneras och placeras. Skall den i storlek vara en kopia av gäststugan, eller bör den ha egna dimensioner? Vi har ofta sett att lador är relativt höga, men en stor lada kan lätt verka alltför dominerande här, eftersom byggnaderna är så nära varandra. Ska vi försöka efterlikna andra byggnader eller ska vi söka ett helt annorlunda uttryck? Bör fönstren ha vita foder, eller i grönt, som i lilla stugan?
Det finns en stenmur som är skyddad och kan därför inte flyttas. Vi överväger därför använda den yttre stenen som hörnstenen till ladan, vilket begränsar flexibiliteten när det gäller läge. Genom att placera en lada som en tredje byggnad i en hästskoform, får vi en avskärmning till den lilla stigen som leder ner till en sjö där det på sommaren är lite trafik. Ladan bör organiseras som ett stort rum och användas för ved, brädor, kajak och trädgårdsmöbler etc.
Funderar vi rätt eller bör vi söka en helt annan lösning?

Jacob Büchler


Just nu 94 objekt