Pioner, porlande vatten, sittplatser under skuggande träd, magnolior, rasslande bambu, växthus och drivbänkar, fuchsior, dahlior i mängd, oliver och citrus, en enorm rhododendron från 1940-talet och hundratioåriga vinbärsbuskar. Ebons och Haralds trädgård i Fagersjö i södra Stockholm är en ljuvlig upplevelse.
Ebons morfar Edvard var maskinarbetare och köpte en tomt på 1 600 kvm intill den nydragna järnvägen. Här skulle anläggas en trädgårdsstad och tomter såldes ut under flera år, men Edvard var först. 1902 byggde han sitt hus själv. Samma år blev han änkling med en fyra månader gammal bebis; Ebons mor. Tillvaron var förstås tung men Edvard hann ändå arbeta en del i trädgården, främst användes den för nyttoodling av potatis och grönsaker.
Flickan växte upp, gifte sig, bodde kvar i huset och fick dottern Ebon 1944. När Edvard gick bort 1949 bestämde sig Ebons föräldrar för att planera om hela trädgården. De kallade dit en trädgårdsmästare Blomquist från närliggande Gubbängen, som ritade en helt ny trädgård, bland annat med flera rhododendronbuskar till minne av Edvard och hundratals tulpaner.
- Det var så vackert att Expressen kom och gjorde reportage, berättar Ebon.
Familjen tog emot inackorderingar för att dryga ut inkomsterna. På 1960-talet hyrde Harald, trädgårdsmästare från Tyskland på praktik i Sverige, rum i huset, och fick upp ögonen för vackra Ebon som då var 16 år. När hon var 19 gifte de sig och fick barn, och sedan dess har de varit ett par. Den unga familjen som snart hade tre barn bodde i husets undervåning, Ebons mor och far på övervåningen.
När barnen blev större tog Ebon och Harald över hela huset och köpte en lägenhet i Farsta åt Ebons föräldrar. Vid det laget hade Harald öppnat flera växtbutiker i Stockholm, bland annat en pråm som kallades Djungelbåten, inspirerad av blomsterpråmarna i Amsterdams kanaler. Under en tid hyrde familjen en plantskola och startade därefter egen plantskola i Skarpnäck nära Fagersjö. Ebon som dittills inte varit så intresserad av odling arbetade med alla butikerna och lärde sig alltmer om växter.
1989 startade familjen verksamhet på Sri Lanka; en plantskola för sticklingar som sedan skall säljas i Holland.
- Det är för dyrt att hålla moderplantorna i uppvärmda växthus, berättar Harald, så då odlar man dem i en tropisk miljö på Sri Lanka. Sedan forslas de till Europa och säljs i plantskolorna.
Alla butiker, plantskolor och verksamheten på Sri Lanka har medfört stora möjligheter att ta hem växter, och trädgården har under åren blivit en prunkande dröm. Här finns allt.
Ebons favoriter är pioner, och trädgården dignar av pioner. I början av juni blommar buskpionerna och de kinesiska trädpionerna, med fantastiska blommor och nästan lika vackra fröställningar. Sedan kommer bondpionerna och luktpionerna, i färger från rött och cerise, via blekrosa till cremevit och bländvit, och med underbar doft.
-När jag tänker efter är det kanske dahlior som är mina favoriter, säger Ebon. Och krasse! Jag älskar krasse.
Och självklart finns här dahlior och krasse i överflöd, i urnor och kärl, utstickande från rabatter, kastande sig ut från trälådor i fönsterhöjd. Ebon tar egna frön från krassen och sparar till nästa år.
Harald är mest förtjust i svåra växter, som egentligen inte trivs i vårt klimat, som oliv, palmer av olika slag, kamelia, fikon. Allt övervintrar i växthuset som alltid håller 7 grader vintertid.
- Det är proppfullt på vintern, knappt så man kommer in med vattenkannan. Det är ganska nervöst vintertid, man måste hela tiden passa så att fläkten inte går sönder och det fryser på.
Det ständiga passandet och kostnaden för att hålla växthuset uppvärmt hela vintern är några av nackdelarna med en så fantastisk trädgård. Ebon tycker också att det börjar bli tungt med all vattning, varje dag måste de många amplarna vattnas när det är varmt ute. Men varken hon eller Harald vill nöja sig med något enklare eller i mindre skala, då kan det lika gärna vara.
- Visst skulle vi vilja trappa ner ibland, men då kan vi inte bo kvar här. Antingen eller, vi kan inte ha det fult.
Och oftast skänker trädgården enbart glädje och frid. Var man än befinner sig hörs stilla porlande av vatten, från någon av flera dammar eller det lilla vattenfallet. Just nu läcker dammen och vattenfallet står stilla, men tidigare har här funnits hundratals grodor och karpar som övervintrade i dammen tack vare en pump som hindrade bottenfrysning.
Trädgården är indelad i mängder av rum, med olika sittplatser, klockspel, små statyer, en ampel fylld av färgstarka sommarblommor, en stor ektunna med gigantiska liljor som övervintrar ute i sin kruka, år efter år.
Influenserna från Asien och Sri Lanka märks tydligt, både på växter som cypress och kinesisk pion, och på små statyer, rökelsekar här och där och ett litet tempel i ett skuggigt hörn. Samtidigt är verandan, nyligen inglasad med gammalt fönsterglas, den svenskaste miljö som finns, med fuchsior och pelargoner i mängd på utsidan och lite mer ömtåliga mårbackapelargoner på insidan.
Trädgården ger intrycket att allt är så lätt, och så är det kanske när man är en van trädgårdsmästare.
- Jag tänker på höjden när jag planterar, säger Harald, de lägsta växterna skall vara längst fram och de högre baktill, men annars tänker jag inte så mycket. Alla blommor är vackra!
