Plåttak är heta

Plåt är hållbart, traditionellt och vackert. Måla plåten med jämna mellanrum så håller den i 80 år. Men se till att detaljerna blir rätt på plåtarbetena, små misstag gör mer för utseendet än man kan tro.

 

Plåt är framför allt stadens material. Tak, rännor och rör, skorstenspipor, fönsterkupor; tittar du uppåt i en stad är det mesta av plåt. Men även på landsbygden har plåttak använts mycket, på både högreståndsbyggnader och uthus.

Ola Svensson är plåtslagare och plåtkonsult och har specialiserat sig på kulturhistoriskt intressanta hus. Han anlitas särskilt mycket av Stadsholmen, som förvaltar en mängd stockholmska trähus från 1700-och 1800-talen, för konsulttjänster och plåtjobb. Olas far startade firman RS Plåtkonsult redan 1971 och Ola själv har hållit på med plåttak sedan 1982. Under den tiden har synen på plåt förändrats ganska mycket.
-För femton, tjugo år sedan var det inte så noga med hur plåt skall läggas och se ut för att vara kulturhistoriskt korrekt. På den tiden var det mest museifolk och antikvarier som kämpade för att detaljerna skulle stämma, i dag är de flesta mycket mer medvetna.
 
 
Ett vanligt fel som gemene man kanske inte tänker på, men som ett antikvariskt tränat öga genast upptäcker, är när fotrännskrokarna har konsoler. I äldre tider har plåttak lagts med släta krokar utan konsoler, men sedan början av 1960-talet har man ansett att krokarna skall ha konsoler som betraktas som stadigare. Ola Svensson struntar i föreskrifterna och gör släta krokar.
-Har man ett hus som är äldre än 1950-tal bör krokarna vara släta, allt annat blir fel. Är huset gammalt och kulturhistoriskt intressant tycker jag att föreskrifterna får stå åt sidan. Men på åttiotalet lade vi regelmässigt konsolkrokar även på 1700-talshus, det skulle aldrig ske i dag.

Ett annat vanligt fel på äldre hus är att stuprör och hängrännor har rundade detaljer och mjuka böjar. Sådana dök upp först på 1940-talet, så alla hus som är äldre än så skall ha skarpa, tvärt avskurna vinklar på rännor och rör.
Plåttak kan läggas i så kallad skivtäckning, som har dominerat i alla tider, och bandtäckning, som kom på 1970-talet. Skivtäckning är alltså det enda som duger på ett äldre hus, och det är viktigt att skarvarna hamnar rätt.
-Helst skall skarvarna ha en liten förskjutning, det blir mer hållbart mot rörelser i taket, berättar Ola.
Skivtäckning innebär att korta plåtar falsas ihop till hela längder. Bandtäckning betyder att plåten ligger på rulle och läggs i hela längder över taket.
 
En återkommande fråga är hur man skall behandla sitt nylagda plåttak. Förzinkad plåt, som även kallas galvaniserad plåt, har ett ytskydd när den kommer från fabriken. Saknar plåten ytskydd får den vitrost redan på vägen från fabriken, det vill säga att zinkoxider fälls ut, vilka bara kan tas bort genom blästring. Man kan inte måla direkt på ytskyddet, utan två varianter finns: tvätta bort ytskyddsmedlet med fosforsyra och måla den med linoljefärg, eller lägg upp den som den är på taket och vänta, så slits skyddet bort av vind, regn och sol. Efter tre-fyra år är skyddet borta och det går bra att måla plåten med linoljefärg. Dock är det viktigt att man inte väntar för länge, efter omkring sex år brukar plåt i stadsmiljö börja rosta om den inte är målad.

En variant som
inte är kulturhistoriskt korrekt men som ändå är en hyfsad medelväg, är att använda fabrikslackad plåt som man målar själv. Fabriken använder polyesterlack, som inte alls har någon historisk förankring, men om man grundmålar och täckmålar plåten med linoljefärg får man ett tak som visserligen är fel under färgen, men med ett korrekt uttryck.
-Det händer att vi gör så på taken, om vi till exempel har en kund som inte har tid att vänta de där fyra åren. Det är inte så antikvariskt, men en hyfsad medelväg, menar Ola.
 
 
Eftersom plåttak slits och byts regelbundet finns nästan inga riktigt gamla plåttak bevarade. Men när antikvarier någon gång stöter på ett plåttak som verkar gammalt ringer de Ola.
-Jag får gåshud när någon ringer om ett hus ute i skogen med gammal plåt. Då brukar jag åka ut och titta, och har jag riktig tur ligger svartplåt på taket. Sådan användes före förzinkningen, vid mitten av 1800-talet, och är otroligt fin. Då går jag verkligen igång.
 
 
 
Så sköter du plåttaket
Plåten bör målas om ungefär vart femtonde år. Låt dessutom en plåtslagare se över taket någon gång per år. Löv och grenar skall då rensas bort och småskador målas över. Har du inredd och isolerad vind skall du vara extra uppmärksam på plåttaket. Om luftväxlingen minskar kan det bildas kondens på och under plåten som skapar rost och skadar träet under taket.
Ett väl underhållet plåttak håller i omkring 80 år, södersidan slits ofta något snabbare.

Kommentera artikeln

*Namn:  *E-post (visas inte på sidan): 
 
*Rubrik:  *Vad är 4 + 2 (säkerhetsfråga)?  
*Meddelande: 

Annons Pil ner


Annons Pil upp
Annons Pil ner
Annons Pil upp


Just nu 48 objekt