Rätt färg och regnskydd?

Min mormor föddes i vårt hus 1869 men 1942 såldes det och har varit utanför familjen sedan dess. Det har haft många ägare men har trots det fått förbli ganska orört. Jag hittade det av en slump på nätet 2006 när det var till salu och det kändes fint att kunna köpa det. Huset är helt omodernt och saknar el. Det värms med köksspis, kamin och kakelugn, och en fungerande bakugn finns.
Huset är i stort behov av renovering, bland annat måste det målas om. Vi är tveksamma till om vi skall behålla de vita knutarna eller inte. På ett kort från 1920-talet är huset enfärgat, med vita fönster och vindskivor. Dörren är mörk. Bör den vara grön eller kan den vara svart? Huset verkar vara målat med olika färgtyper, kan vi skrapa bort allt löst och måla med linoljefärg? Slamfärg verkar omöjligt att använda eftersom all färg då måste bort först.
Vår yttertrappa är oskyddad och det blir väldigt blött vid regn. Vi kommer direkt in i köket från trappan. Någon har satt upp en ful plåt, men den är inte till någon hjälp. Regnet slår mot trappan, dörr och vägg. Vad finns att göra? Går det att bygga ut taket över trappan? Kommer det att se konstigt ut? Utbyggnadens tak är nu lika brett på båda sidor, 110 cm.
Inne skall vi börja lyfta på moderna material på väggarna för att se vad som finns bakom. Rummen har tapeter på mjuka skivor. Kan de vara kvar om det bara är timmer bakom? Eller bör vi pappspänna väggarna?
Mariann



Vad jag förstår är ert hus tillbyggt i flera omgångar. Någon gång kommer man till en punkt när det är dags att ta bort något innan något nytt kan läggas till. För att få ett lyckat resultat är det bra att tydliggöra huvudsak och bisak – i detta fall byggnadens ursprungliga och nya delar. Inledningsvis råder jag er att tänka på en helhet kring förutsättningarna:
Vill ni ha er huvudentré via köket; som ligger i den gavelförsedda utbyggnadens bottenvåning, eller kan verandan som redan finns på byggnadens andra sida fungera lika bra efter en ombyggnad i den delen?

Svaret beror på invändiga och utvändiga förutsättningar såsom rörelsemönster och ljusföring. Vilken planlösning har ni? Är ni nöjda med den? Vilka delar är svårast att ändra på? Var finns fast inredning, spisar, kakelugnar? Var kommer man in på tomten? Var är det soligast under större delen av dagen?
I detta fall har jag arbetat vidare med kökssidan på grund av dess orientering. En solbelyst entré med möjlighet att sitta på trappan är härlig!
Låt byggnaden även fortsättningsvis ha god ljusföring, bygg därför inte för få fönster. Tydliggör husets gavelförsedda utbyggnad genom att frigöra den från de små tillbyggnaderna som är sammanväxta med taket. Gör tillägg tydliga och inte hopbyggda och kopierande.

Här redovisas två förslag där båda innebär att ni river de små sidotillbyggnaderna.
Det första förslaget innebär att lägga till en ny veranda. Det innebär sannolikt en större ombyggnad av bakomliggande kök, men kan vara värt besväret. Här bildas en generös entré. De fönster som ersätts av nya glasade pardörrar kan kompletteras med nya på den gavelförsedda utbyggnadens sidor.

Det andra förslaget redovisar nya lättare tillbyggnader i de rivna utbyggnadernas lägen. Det är viktigt att dessa delar förses med egna tak, förslagsvis plåtbelagda pulpettak. Tillbyggnaderna byggs någon decimeter innanför den äldre byggnadsvolymen. Entrésidans tak dras ut fram till fönsterfodret på långsidans befintliga fönster och förses med en hängränna som kastar ut vattnet någon meter utanför hörnan. Här monteras inget stuprör, vattnet får rinna fritt eller tas ner till marken med en kedja. En ny trätrappa byggs, kanske kan översta planet fortsätta runt tillbyggnadens hörn som en sittbänk.

Jag föreslår att de vita detaljerna behålls och målas med linoljefärg. Den föreslagna verandan eller de två små tillbyggnaderna kan också vara vita. Både de befintliga och de nya dörrarna skulle vara fina i en mörkgrön kulör. Svart kulör är otraditionell om det inte handlar om tjärade enklare bräddörrar.

Lockläktpanelen kan målas med linoljefärg eller slamfärg. Båda kräver underarbete. Jag föreslår att ni stålborstar ett par kvadratmeter mot söder, där klimatet är hårdast, och målar en kvadratmeter vardera med slamfärg respektive linoljefärg. Låt färgen sitta ett år och utvärdera sedan hur arbetsam underbehandlingen var och hur resultatet blev.

Tretexsskivorna invändigt är sannolikt från 1900-talets mitt. Om de är byggda mot dörr- och fönsterfodren så att de ser infällda ut tycker jag skivorna ska tas bort. Sannolikt hittar ni någon annan skiva eller panel under. Att bara ha papp direkt mot timmerstommen rekommenderas inte.



Text: Mona Lantzourakis
Annons Pil ner


Annons Pil upp

Vilket tak skall vi välja?

Vi har ett hus byggt 1912. Det är 25 m långt och 8 m brett och ligger ensamt på landet utanför Höganäs. Här blåser det friskt med salta vindar. På taket ligger eternitplattor som är delvis trasiga och allmänt spröda och vi bedömer att taket behöver bytas. Vilken typ av tak skall vi lägga? Vi har funderat på plåt, kan det bli snyggt?

Övervåningen är inredd men känns relativt mörk trots ett stort panoramafönster på västra gaveln. Vi vill gärna komplettera med takkupor åt båda norr och söder. Hur skall dessa se ut? Huset totalrenoverades 1974. Tegelfasaden är slammad och målad med silikatfärg.
Patrik Hankers, Höganäs

 

Annons Pil ner

Annons Pil upp

Hur gör vi vår lada?

Vi köpte under 2006 ett underbart torp i Småland nära Hyltebruk. Huset var då en liten enkel stuga från 1940-talet, då det ursprungliga huset - en parstuga - brann ner. Den tidigare ägaren hade inte råd att återuppbygga huset i dess fulla storlek. Stommen är byggd i stående timmer med stående panel på utsidan. Förutom huvudbyggnaden fanns det en liten bod på tomten.

Vi har utökat gården med en gäststuga (2007) och byggt ut huvudbyggnaden till i stort sett originalstorlek (2009). Eftersom huset inte var äldre än 1940-tal tillät vi oss göra en del nytolkningar, men enligt den lokala traditionen, som våra skickliga lokala hantverkare var väldigt bra på att ge råd om. Till exempel fick fasaden på utbyggnaden panel i tre olika bredder vilket ger en känsla av den befintliga fasaden. Utom de fem små kuporna och den glasade fasaden på andra våningen (en kompromiss mellan inredning och exteriör) liknar det nya huset väldigt mycket det ursprungliga före branden på 1940-talet, säger våra grannar. Huset förlängdes med 5 meter och andra våningen höjdes nästan 40 cm för att skapa utrymme för isolering.

Vi funderar nu på att komplettera torpmiljön med en lada, men söker inspiration för hur byggnaden ska dimensioneras och placeras. Skall den i storlek vara en kopia av gäststugan, eller bör den ha egna dimensioner? Vi har ofta sett att lador är relativt höga, men en stor lada kan lätt verka alltför dominerande här, eftersom byggnaderna är så nära varandra. Ska vi försöka efterlikna andra byggnader eller ska vi söka ett helt annorlunda uttryck? Bör fönstren ha vita foder, eller i grönt, som i lilla stugan?
Det finns en stenmur som är skyddad och kan därför inte flyttas. Vi överväger därför använda den yttre stenen som hörnstenen till ladan, vilket begränsar flexibiliteten när det gäller läge. Genom att placera en lada som en tredje byggnad i en hästskoform, får vi en avskärmning till den lilla stigen som leder ner till en sjö där det på sommaren är lite trafik. Ladan bör organiseras som ett stort rum och användas för ved, brädor, kajak och trädgårdsmöbler etc.
Funderar vi rätt eller bör vi söka en helt annan lösning?

Jacob Büchler


Just nu 76 objekt