–Jag åkte på visningen och det visade sig vara samma hus! Jag blev helt tagen. Doften som slog emot mig när jag kom in var den här speciella doften som bara finns i gamla hus. En blandning av linolja, såpa, tjära, sot och damm – den mest förföriska parfym man kan tänka sig. När jag sedan kom in i köket, det kök som jag sett i tidningen, kändes det som att vara på ett skepp med all träinredning. Men vi var inte ensamma på visningen och de andra spekulanterna gick runt och talade högt om de många förändringar de tänkte göra och alla de moderniseringar de tänkte utsätta huset för.
När Anders kom hem tittade han på nytt i sin gamla Gård&Torp och hittade en till-salu-annons på huset i Gård&Torp-börsen, det hade varit till salu redan då.
–Jag kontaktade ägaren direkt och berättade om allt jag inte skulle göra i huset och det var nog tack vare det som huset blev mitt, avslöjar Anders.

Det rödmålade huset som varit boningshus till ett lantbruk har okänt byggnadsår, inte så ovanligt. En teori är att det från början varit ett litet torp byggt 1840.
–Jag tror att köket är den äldsta delen, berättar Anders. Det verkar äldre än huset i övrigt med bredare golvtiljor och ett friliggande bjälktak. Dessutom finns en gjutjärnsplatta daterad 1840 vid eldstaden. Man ser tydligt att huset är tillbyggt när man tittar på det utifrån. Det har säkert skett i flera omgångar. Vid förra sekelskiftet byggdes övervåningen på, golvtiljorna där är maskinsågade och kakelugnen är i jugendstil. Förmodligen byggdes verandan vid samma tidpunkt.

–Bakom masonitskivor uppspikade på 30-talet hittade de förra ägarna fina spegeldörrar, berättar Anders. Ett av mina bidrag till huset har varit att färdigställa verandan på insidan, jag tog bort korkmattan och fann ett trägolv som jag skurade. Pärlsponten på väggarna målade jag i två grå nyanser av linoljefärg, vetegrå och pärlgrå. Även de dörrar som inte hade originalfärgen kvar fick samma grå nyanser.
Den grå färgen fick följa med upp genom trappan till övervåningen. Men den övre verandan fick en annorlunda färgsättning i ockragult och med en framskrapad pistagegrön nyans på foder och socklar.
På övervåningen finns en kammare med en kakelugn och ett kök med en äldre vedspis vilket får Anders att spekulera kring om huset varit generationsboende någon gång tidigare.
Överallt i huset står härliga gamla saker, många av dem med anknytning till trakten. Anders är en samlare av stort format, han har haft så vitt skilda intressen som bilar och art déco-föremål. Kanske är det lättare med ett tränat ”samlaröga” att gå på bondauktioner och loppisar och köpa ting som ger karaktär åt ett gammalt hus.
Den enda av Anders samlingar som fått följa med ut på landet är det som är kvar av de 500-600 knoppflaskor som varit ett samlarområde sedan tioårsåldern.

 
I alla husets fönster, som Anders målat och kittat om själv, hänger vita tunna spetsgardiner.
–Jag bad några bekanta att fålla och sy gardiner. När man ser ut genom en spetsgardin är det så somrigt, säger Anders. Som tur är hade jag även en mormor som vävde trasmattor och de inte hon har vävt har jag köpt på loppmarknader för löjligt låga summor. Trasmattor är somriga de med!

Brygghuset har förutom en snickarbod och en jordkällare en tvättstuga med en vedeldad tvättbalja. Tidigare hörde även två lador till Anders hus men har sedan en tidigare avstyckning hamnat på granngårdens mark.
Huset i Uppland har för Anders och hans dotter Wilja blivit ett måste på sommaren. Men det går även att vara här på vintern, med fyra kakelugnar och två vedspisar blir det varmt så småningom. Men här släpps inga elradiatorer in.
–Nej, det jag älskar med det här huset är att det andas ursprungskänslan. Det känns som om tiden stått still här och det finns inga spår av den nya tiden.

Text Harriet Andresen