Tipsa

Skriv ut

Till den öppna spisen i köket hörde ofta en murad bakugn som eldades separat. När ugnen efter långt eldande var varm sopades glöden åt sidan och man bakade på ugnens botten. I Mellansverige och norröver förlade man ofta bakugnen till särskilda bagarstugor.
I Norrland ställde man två gånger om året, vår och höst, till med riktiga storbak i bagarstugan. Det var två av mycket få tillfällen då kvinnor fick vara ensamma, varken barn eller män var välkomna i bagarstugan. Här kunde kvinnorna prata i fred och bakningen var en efterlängtad syssla fast arbetet var tungt.

Bakugnen uppfördes av lera, sten eller tegel och muras med lerbruk eller kalkbruk. Runt ugnen och skorstenen murar man med tegel, medan valv och bakugnshäll muras med eldfast tegel. Bakugnen har ingen egen pipa till skorstenen utan röken går ut genom ugnens öppning upp i den murade kåpan. Äldre ugnar, före 1800-talets mitt, har en lucka av smidd järnplåt, som ersattes av gjutna järnluckor under senare delen av 1800-talet. Kring sekelskiftet blev det vanligt med en liten öppning intill ugnsluckorna, där man underhållseldar för att upprätthålla värmen under baket, samt får lite belysning. Vid ungefär samma tid började bakugnarna konkurreras ut av järnspisar med ugn, men många blev ändå kvar.

Kombinationen järnspis och bakugn är därför relativt vanlig i gamla hus. Tar du över ett sådant hus, rusta upp bakugnen! Den ger värdefull värme och går utmärkt att använda för bakning även i dag.
De många lagren limfärg brukar flagna kraftigt på gamla ugnar och putsen av lerbruk faller av, men skadorna ser ofta värre ut än de är. Knacka bara bort den lösa putsen, se över den murade stommen, en murare kan åtgärda brister där, och fyll på med kalkbruk i fogar där det behövs. Måla om med ny limfärg så behöver du oftast inte tvätta bort den gamla. Innan du använder en gammal bakugn bör du ta hem sotaren för besiktning.

Har du köpt ett hus från tiden före förra sekelskiftet där det finns ett spiskomplex bevarat är det sannolikt att det också finns en bakugn även om det inte syns någon. Oftast sitter kakel över murstocken men knackar du kan ett ihåligt ljud höras. Undersök också om väggen bakom spiskomplexet verkar tjockare än rimligt, det kan tyda på en dold bakugn. Spår av sot, underliga utrymmen i murstocken och inspektionsluckor i rummet bakom är tecken på att en bakugn har funnits men är borttagen. I så fall kan man installera en ny ugn i utrymmet, hör med en murare.


3 sätt att hitta ugnen
1)Lyssna! Knacka på murstocken och lyssna efter ihåliga ljud
2) Leta! Bakugnsluckor kan ligga bevarade i ett förråd eller på vinden. Hittar du sådana har det funnits en ugn som kan vara bevarad bakom kakel.
3) Titta! Mät väggar och se om en ugn kan dölja sig någonstans, titta efter spår av sot och utrymmen som kan ha varit avsedda för en bakugn.


Så bakar du i ugnen
Kvällen innan du skall baka öppnar du spjället och gör en mindre brasa i ugnen för att teglet skall få tid på sig att långsamt värmas upp. Annars kan hällen spricka.
På bakdagens morgon eldar du i ugnen och låter det brinna i 3-4 timmar. Elda tills temperaturen är cirka 300 grader. Ett knep att ta reda på temperaturen är att lägga lite mjöl på ugnsbotten – blir det brunt på någon minut är det ungefär 300 grader. Elda på mitten först och skjut sedan glöden åt sidorna. Bakar du hårt bröd eldar du också längst bak i ugnen.
Bakar du tunnbröd behövs ingen ugnslucka, och du behöver inte aska ur mellan baken, bara elda, baka och fortsätt elda för att upprätthålla hettan. Bakar du limpor och bröd behövs ugnslucka som håller kvar värmen. Dessutom måste du då raka ut glöden före bakning, förvara den i ett plåtkärl med lock. Tänk på att bära ut askan direkt, annars finns risk för kolmonoxidförgiftning.
Baka sedan i rätt ordning för att följa den sjunkande temperaturen: tunnbröd och bullar kräver hetast ugn, limpor lite kallare och avslutningsvis bakas kakor och småbröd.
Det är alltid varmast längst in i ugnen, så byt plats på bröden efter halva baktiden. För att veta om brödet är klart, knacka på undersidan. När brödet är klart hörs ett ihåligt ljud.




Bakugnens luckor kallades för gimor och i 1913 års katalog från Näfveqvarns bruk kan man köpa ”tvänne ugnsgimor med lyslucka” för 6,50 kr. Gimman eller gimmen är ”öppning till en bakugn” eller ”främsta delen i hvalvet af en bakugn” (Svenskt dialektlexikon; ordbok öfver svenska allmogespråket, 1862) Ur priskurant för Näfveqvarn, PM Bokförlag.