Var badrum rena lyxen?
Jag läste en insändare i förra numret där skribenten hade bott i ett hus med badrum redan på tjugotalet, men jag har alltid hört att badrummen kom först kring 1940. Talar man om olika saker, eller hur ligger det till? Var det kanske bara överklassen som hade badrum?
Johan Eriksson, Grums
Badrum, HSB.
Svar: Badrum fanns i Sverige redan före 1940-talet, men det måste betraktas som en tämligen ovanlig företeelse. Det första badrummet i modern bemärkelse, som jag känner till, fanns i Villa Täcka udden som Punschfabrikör C F Cederlund lät uppföra 1866. Den slottsliknande villan uppfördes på Djurgården i Stockholm efter ritningar av bröderna Axel och Hjalmar Kumlien. Kungliga slottet i Stockholm fick sitt första badrum 1881 då Oscar II, eller enligt vissa källor hans son, kronprins Gustav (sedermera Gustav V), lät installera ett badkar i det Götiska rummet.
HSB bildades 1923 i Stockholm. Redan året därpå stod det första HSB-huset klart på Skånegatan på Södermalm, men inte förrän 1932 blev HSB en landsomfattande rörelse. Sannolikt fanns det badrum i vissa av HSB-husen redan under 1920-talet, men det lär ha hört till undantagen.
I boken ”HSB 30-år” från 1954 beskriver HSB själva saken så här: ”När vi startade vår verksamhet uppsattes som en andra huvudlinje för HSB-arbetet, att lägenheterna skulle vara modernt inrättade. De skulle således bl.a. ha badrum och varmt och kallt vatten.
Vid starten och under de närmaste tio åren hade vi att kämpa en mycket hård kamp för detta ideal mot konservatism och fördomar både hos allmänhet och myndigheter.”
Vidare står det:
”Men motståndet fanns och kunde ej nedbrytas med en gång utan först efter en tioårig seg strid, vilket orsakat att tidigare HSB-hus aldrig blev så välutrustade, som vi hade önskat.”
Anledningen till att badrum var så ovanliga i flerfamiljshus före 1940-talet var dels att man saknade indraget vatten i många hus, dels problemet med att värma upp vattnet. Till exempel hade endast 4,6 % av husen tillgång till centralvärme år 1920. Hade man inte tillgång till centralvärme var man hänvisad till att i varje separat badrum ha egen varmvattenberedning med en ved-, koks- eller gaskamin.
Det gick också att beställa en badskjuts. En anställd på Sturebadet i Stockholm som körde badskjuts berättar i en intervju från i mitten på 1940-talet bland annat följande: ”Och det skulle vara hembad både på Kungsholmen, på Norr, i Vasastaden och på Östermalm, förstås. 1894 erhölls ett sådant hembad för kr. 2:75 och när det sist serverades – det var långt efter kriget – kostade det 7:50.
Det gick inte för folk att värma tillräckligt med badvatten i hemmen. När de värmt en skvätt hann den kallna, innan nästa kokat upp.” Ett bad av denna typ bestod av fyra ekkaggar kokhett vatten, vilket innebar cirka 80 liter. Som jämförelse kan nämnas att ett modernt standardbadkar rymmer cirka 180 liter.