Vilket tak skall vi välja?

Vi har ett hus byggt 1912. Det är 25 m långt och 8 m brett och ligger ensamt på landet utanför Höganäs. Här blåser det friskt med salta vindar. På taket ligger eternitplattor som är delvis trasiga och allmänt spröda och vi bedömer att taket behöver bytas. Vilken typ av tak skall vi lägga? Vi har funderat på plåt, kan det bli snyggt?

Övervåningen är inredd men känns relativt mörk trots ett stort panoramafönster på västra gaveln. Vi vill gärna komplettera med takkupor åt båda norr och söder. Hur skall dessa se ut? Huset totalrenoverades 1974. Tegelfasaden är slammad och målad med silikatfärg.
Patrik Hankers, Höganäs

 

Arkitekt Kerstin Eriksson svarar:

Att ha ett helt och tätt tak är avgörande för husets överlevnad. Ett eternittak likt ert är ett vanligt och bra takmaterial med lång hållbarhet. Materialet användes flitigt från 30-talet fram till början av 70-talet. Det är knappast troligt att ert eternittak är från 1912 då huset byggdes, men helt omöjligt är det inte eftersom man startade tillverkning av eternit i Lomma redan 1907. I en broschyr från 1927 presenterar man ett sortiment av sju olika format av plana plattor som tillverkades i tre kulörer: den ofärgade ljusgrå, en mörkgrå samt en tegelfärgad platta, vilka infärgades med kimrök och järnsulfat vid tillverkningen. Vid taktäckning av väl luftade tak och kallvindar föreslår tillverkaren en enkel täckning med diagonal- eller fasettplattan med avskuren spets. Diagonalplattan “...gifver ett lätt, eldsäkert och hållbart tak för billigt pris”. Då kunden önskade ett absolut tätt tak, föreslog tillverkaren en “dubbeltäckning” av stora eller små rektangelplattor, kvadratplattor eller fjällplattor. På 70-talet blev man medveten om att asbest, som ingår i detta material, är hälsofarligt och tillverkningen lades därför ner 1976.

Er fråga är vad ni skall välja för tak när ni måste byta. Min motfråga är om det måste bytas nu? Det syns på bilden att det finns lagningar på taket, vilket skvallrar om att det har funnits brister. Men ett eternittak som är tätt finns ingen anledning att byta eftersom asbest utsätter människor för onödig fara och rivningsmaterialet bygger på våra sopberg.

Om man önskar behålla sitt befintliga eternittak kan man rengöra det från mossa och smuts och sedan måla det. Mer om det finns att läsa i en artikel om eternittak på Svenska byggnadsvårdsföreningens hemsida; www.byggnadsvard.se

Eftersom jag inte har möjlighet att bedöma det tekniska skicket utgår jag dock i mitt svar från att er bedömning är rätt och att taket är i så dåligt skick att det måste bytas helt. Eternitplattorna måste då tas bort och undertakets läkt och papp behöver förmodligen också bytas till ny. Eftersom ert tak innehåller farligt asbest blir borttagningen besvärlig och kostsam. Så länge man inte rör taket är det ofarligt men så fort man bryter, sågar eller borrar i det blir man utsatt för det farliga dammet. Här finns särskilda skyddsregler eftersom det är ett miljöfarligt avfall. Ta därför reda på hur de gör i er kommun med avfallet.

När man skall välja nytt tak vill man gärna veta vilket takmaterial som användes här innan eternitplattorna kom dit. Det känns som det självklara valet för att behålla rätt stil på huset. Eftersom Höganäs ligger i en lerbygd där tegel av alla former tillverkades skulle jag gissa att det har legat tegelpannor på detta hus från början. Plåttak finns det däremot ingen tradition av i dessa trakter.



Jag ser tre möjliga takmaterial:

1. Välj ett nytt tak som har samma utseende som eternittaket. Numera tillverkas liknande plattor i fibercement, som består av cellulosafibrer, flygaska och cement. De finns i svart och ljust grått men går även att få i tegelrött. Fördelen med materialet är att det håller länge och inte kräver underhåll. Företag som säljer detta är Promonord och IvarssonSverige.

2. Välj ett klassiskt tvåkupigt tegeltak. Det är vackert och ger mjuk karaktär till ert hus. Nackdelen kan möjligen vara att ert hus är utsatt för så hård blåst att det kräver en del underhåll.

3. Välj ett plåttak. Då vill jag särskilt rekommendera pannplåt som har en tradition i vårt land. Den finns i flera färger. Välj helst ett mörkt grått tak eftersom svart står så hårt mot ert gula hus.


Förmodligen har vinden varit kallvind från början och därför finns inga takkupor. Skall ni komplettera med takkupor, bygg flera små kupor som placeras symmetriskt på ert långa hus så att det blir balans i fasaden. Jag har gjort en datormodell av ert hus för att illustrera hur de olika kombinationerna kan se ut. Jag har provat olika modeller beroende av vilket takmaterial ni väljer. Den välvda varianten som är helt plåtinklädd passar bra tillsammans med fibercementtak och plåttak. Takkupor med sadeltak är ett alternativ om ni lägger tegel på taket och även på takkuporna. I det fallet kan de vertikala ytorna på kuporna kläs med panel lika gavelspetsarna.

Det finns dock inte ett enkelt svar på era frågor utan ni får undersöka mina förslag vidare.

 

Annons Pil ner


Annons Pil upp
Annons Pil ner

Annons Pil upp

Hur gör vi vår lada?

Vi köpte under 2006 ett underbart torp i Småland nära Hyltebruk. Huset var då en liten enkel stuga från 1940-talet, då det ursprungliga huset - en parstuga - brann ner. Den tidigare ägaren hade inte råd att återuppbygga huset i dess fulla storlek. Stommen är byggd i stående timmer med stående panel på utsidan. Förutom huvudbyggnaden fanns det en liten bod på tomten.

Vi har utökat gården med en gäststuga (2007) och byggt ut huvudbyggnaden till i stort sett originalstorlek (2009). Eftersom huset inte var äldre än 1940-tal tillät vi oss göra en del nytolkningar, men enligt den lokala traditionen, som våra skickliga lokala hantverkare var väldigt bra på att ge råd om. Till exempel fick fasaden på utbyggnaden panel i tre olika bredder vilket ger en känsla av den befintliga fasaden. Utom de fem små kuporna och den glasade fasaden på andra våningen (en kompromiss mellan inredning och exteriör) liknar det nya huset väldigt mycket det ursprungliga före branden på 1940-talet, säger våra grannar. Huset förlängdes med 5 meter och andra våningen höjdes nästan 40 cm för att skapa utrymme för isolering.

Vi funderar nu på att komplettera torpmiljön med en lada, men söker inspiration för hur byggnaden ska dimensioneras och placeras. Skall den i storlek vara en kopia av gäststugan, eller bör den ha egna dimensioner? Vi har ofta sett att lador är relativt höga, men en stor lada kan lätt verka alltför dominerande här, eftersom byggnaderna är så nära varandra. Ska vi försöka efterlikna andra byggnader eller ska vi söka ett helt annorlunda uttryck? Bör fönstren ha vita foder, eller i grönt, som i lilla stugan?
Det finns en stenmur som är skyddad och kan därför inte flyttas. Vi överväger därför använda den yttre stenen som hörnstenen till ladan, vilket begränsar flexibiliteten när det gäller läge. Genom att placera en lada som en tredje byggnad i en hästskoform, får vi en avskärmning till den lilla stigen som leder ner till en sjö där det på sommaren är lite trafik. Ladan bör organiseras som ett stort rum och användas för ved, brädor, kajak och trädgårdsmöbler etc.
Funderar vi rätt eller bör vi söka en helt annan lösning?

Jacob Büchler


Just nu 94 objekt